Torsdag 5 Mars
En tuff vecka har det varit.... därav min dåligt uppdaterade blogg. :)
Jobbet tar musten ur mig och så har jag haft Rasmuz oxå. Han var på sin första "lektion" på simskolan i tisdags. Det gick väl ganska bra MEN han är tyvärr fegare än Jonathan och Jennifer. Vi har privat simskola så därför bara de tre. De andra två simmar redan under vattnet och är mycke mer vattendjur än vad Rasmuz är. Det gör nog att Rasmuz känner sig pressad. Tyvärr... Han har skräck och har redan gråtit över att de måste simma i stora djupa bassängen nästa gång. Skräck för honom. stackarn!!!
I lördags var det äntligen dags för möhippan för Marie. Det har varit ett himla pysslande och fixande. Svårt att få med folk och svårt med kommunikationen mellan tjejerna. Jag har roddat med allt i stort sett. Från början var vi nog 9 pers men vi slutade tyvärr på 3 pers plus den blivande bruden. Lite tråkigt men så blev det iaf. Vi hade en helt suverän dag ändå. Allting flöt på enligt tidsschemat och vi alla var glada och hade kul. Vi pysslade på förmiddagen, sen dansade afrikansk dans, sen åt vi kina middag, sen till simhallen och bubblade och åt frukt och drack vitt mousserande. Efter det åkte vi hem till Marie och gjorde oss ordning. Med oss fick vi oxå Mickis och Angelica. Åkte in till Patricia och festade till kl 3 på natten. Kul.
I söndags hade vi heldag utomhus. Vi packade pick-nick väskan med alla tillbehör och gav oss iväg till Rotsunda nere vid Norrviken sjön. Där grillade vi och hade supermysigt. Jag, Rasmuz, mormor, Anna och henke, Brorsan, Leifi med Jennifer och Linnea. Brorsan hade 4-hjulingen med sig och den kunde jag ju inte hålla mig borta från. Ha ha.. Blev massor av lek på isen. Önskar nu att isen håller tills om en vecka när vi planerat nästa pick-nick. Vill köra mera mera mera!!!! :)
Idag har det varit en stor dag för Rasmuz. Han har fått sina första husdjur. Vandrande pinnar! 5 Stycken! Vi hade redan förberett terrariet med en stor gren och grus på botten och en fin sten. Han har plockat med dem hela kvällen. Jennifer, Madde och Linnea kom hit och åt middag. Jennifer tyckte de var lite läskiga och vågade inte hålla pinnarna. Rasmuz var modig och fångade dem och fixade.
Jag själv har haft en skit dag. Arbetstränade 10-14 och åkte sen till Försäkringskassan på möte. Det gick väl kanske inte jättebra. Jag grät nog i en timme av 1,5 timmar som mötet varade. Det var tungt. Känner mig inte trodd och min handläggare frågade hela tiden hur jag skulle lösa mitt liv med värk och jobb. Hur i hela friden ska man veta det? Har gått med värk i 9 år och provat massor av olika jobb och behandlingar och inget har funkat bra. Hur fan ska jag då veta vad jag kan göra och hur jag ska göra. Hade jag vetat det skulle jag gjort det för flera år sen. Inte gått år ut och år in och mått skit. Jag blir utförsäkrad i Juni 2010 och vad som händer då vet jag inte än... Funkar det inte att jobba 75% nu så förstår jag inte hur jag ska palla det sen när jag inte har hjälp ekonomiskt med mera från FK. Jag kommer gå under!! Vad fan ska jag leva på? Hur ska jag få ihop pengar till hyra och mat och viktiga saker till RAsmuz. Mig själv skiter jag i. Jag klarar mig utan mat och så. Usch å fy säger jag bara! Vart ska man vända sig för att få hjälp?
Just nu känner jag mig så uppgiven och vill bara ge upp allt! Bryta ett ben och ligga till sängs resten av livet eller nåt. Tänk att man så fort kan tappa hela livsgnistan. Jag är inte den som ger upp men nu är det nära, riktigt nära! Inte konstigt att folk blir psykiskt sjuka och begår självmord med mera...... Samhället hjälper ju inte till snarare tvärtom. Jag önskar mig hjälp. Med vad vet jag inte!
Jobbet tar musten ur mig och så har jag haft Rasmuz oxå. Han var på sin första "lektion" på simskolan i tisdags. Det gick väl ganska bra MEN han är tyvärr fegare än Jonathan och Jennifer. Vi har privat simskola så därför bara de tre. De andra två simmar redan under vattnet och är mycke mer vattendjur än vad Rasmuz är. Det gör nog att Rasmuz känner sig pressad. Tyvärr... Han har skräck och har redan gråtit över att de måste simma i stora djupa bassängen nästa gång. Skräck för honom. stackarn!!!
I lördags var det äntligen dags för möhippan för Marie. Det har varit ett himla pysslande och fixande. Svårt att få med folk och svårt med kommunikationen mellan tjejerna. Jag har roddat med allt i stort sett. Från början var vi nog 9 pers men vi slutade tyvärr på 3 pers plus den blivande bruden. Lite tråkigt men så blev det iaf. Vi hade en helt suverän dag ändå. Allting flöt på enligt tidsschemat och vi alla var glada och hade kul. Vi pysslade på förmiddagen, sen dansade afrikansk dans, sen åt vi kina middag, sen till simhallen och bubblade och åt frukt och drack vitt mousserande. Efter det åkte vi hem till Marie och gjorde oss ordning. Med oss fick vi oxå Mickis och Angelica. Åkte in till Patricia och festade till kl 3 på natten. Kul.
I söndags hade vi heldag utomhus. Vi packade pick-nick väskan med alla tillbehör och gav oss iväg till Rotsunda nere vid Norrviken sjön. Där grillade vi och hade supermysigt. Jag, Rasmuz, mormor, Anna och henke, Brorsan, Leifi med Jennifer och Linnea. Brorsan hade 4-hjulingen med sig och den kunde jag ju inte hålla mig borta från. Ha ha.. Blev massor av lek på isen. Önskar nu att isen håller tills om en vecka när vi planerat nästa pick-nick. Vill köra mera mera mera!!!! :)
Idag har det varit en stor dag för Rasmuz. Han har fått sina första husdjur. Vandrande pinnar! 5 Stycken! Vi hade redan förberett terrariet med en stor gren och grus på botten och en fin sten. Han har plockat med dem hela kvällen. Jennifer, Madde och Linnea kom hit och åt middag. Jennifer tyckte de var lite läskiga och vågade inte hålla pinnarna. Rasmuz var modig och fångade dem och fixade.
Jag själv har haft en skit dag. Arbetstränade 10-14 och åkte sen till Försäkringskassan på möte. Det gick väl kanske inte jättebra. Jag grät nog i en timme av 1,5 timmar som mötet varade. Det var tungt. Känner mig inte trodd och min handläggare frågade hela tiden hur jag skulle lösa mitt liv med värk och jobb. Hur i hela friden ska man veta det? Har gått med värk i 9 år och provat massor av olika jobb och behandlingar och inget har funkat bra. Hur fan ska jag då veta vad jag kan göra och hur jag ska göra. Hade jag vetat det skulle jag gjort det för flera år sen. Inte gått år ut och år in och mått skit. Jag blir utförsäkrad i Juni 2010 och vad som händer då vet jag inte än... Funkar det inte att jobba 75% nu så förstår jag inte hur jag ska palla det sen när jag inte har hjälp ekonomiskt med mera från FK. Jag kommer gå under!! Vad fan ska jag leva på? Hur ska jag få ihop pengar till hyra och mat och viktiga saker till RAsmuz. Mig själv skiter jag i. Jag klarar mig utan mat och så. Usch å fy säger jag bara! Vart ska man vända sig för att få hjälp?
Just nu känner jag mig så uppgiven och vill bara ge upp allt! Bryta ett ben och ligga till sängs resten av livet eller nåt. Tänk att man så fort kan tappa hela livsgnistan. Jag är inte den som ger upp men nu är det nära, riktigt nära! Inte konstigt att folk blir psykiskt sjuka och begår självmord med mera...... Samhället hjälper ju inte till snarare tvärtom. Jag önskar mig hjälp. Med vad vet jag inte!
Kommentarer
Trackback
